Tack alla underbara vänner!
Med er hjälp håller jag mig på "banan".
Idag har jag promenerat utan smärta i ljumsken!
Nu vet jag ju att kranskärlen är OK - till och med finare än normalt!!! (ingen hjärtinfarkt alltså)
Men nu skall jag leva med medicinerna och tröttheten och "den ofattbara tröttheten" som kommer ibland...
Dessutom håller en förkylning på och smyger sig in i mitt bröst - precis den känslan som var i Polen i mars när trycket i bröstet skrämde mig. Det var det trycket som satte igång hela processen med läkare, EKG och remissen till ultraljudet där hjärtsvikten hittades.
Nu vet jag att det "bara" är en förkylning på G.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar