måndag 14 december 2009

Flygresa

Framme i Costa Rica.
Oroade mig for flygresan i onodan...
Det har gatt lika bra som vanligt.
Jag har funnit en likasinnade i "min" alder som hittat mig via bloggen!" Kul !
Det var ju lite det jag ville - hitta en person med samma diagnos via bloggen!
Tack Mamma Mu att du tog kontakt!

lördag 5 december 2009

Gymkort

Igår kom jag till skott!
Jag har köpt mig ett gymkort för 11 tillfällen på Leksandshallen!!!!
Nu hoppas jag att Ulrica ställer upp som guide där inne efter min semester.
Tröskeln till träning är hög, men nu har jag kommit en bit iallafall!

måndag 23 november 2009

Stavgång

Helgen har varit riktigt bra!
På lördag eftermiddag promenerade jag med stavar för första gången sedan jag fick veta om hjärtsvikten.
Men oj vilka otränade armar jag har... Jag vill bli i bra form igen!

fredag 20 november 2009

Förhöjda värden

Sköterskan som tog prover på mig ringde häromdagen och talade om att jag har fått förhöjda värden, men de är fortfarande i normala intervallet.
Sänkan var 16 - tror att jag brukar ha lägre, det är något skit i kroppen...
Har fortfarande känningar i händer och fötter, är orkeslös och kan inte ta i när jag vill promenera eller göra något som kräver lite. TRIST...

måndag 16 november 2009

Kontaktat lasarettet

Idag är första gången jag har kontaktat lasarettet utan att ha en tid...
Har flåsat hela helgen och känt mig "tjock" i händer, fötter och ben.
Jag fick komma på en gång och ta några prover (sviktprovet och sänka) får svar imorgon om det är något konstigt.

fredag 6 november 2009

Testar gränser

Den här veckan har jag varit på kurs på Sånga Säby igen!
Passade på att testa om bastubad är något!
Det gick bra att bada bastu och att doppa sig i Mälaren i mörkret! (Undrar hur varmt/kallt det var i vattnet - kanske +7 grader???)
Det känns läskigt att göra "nya" saker med medicin i kroppen, men det mesta går lika bra som förut!

lördag 31 oktober 2009

Fler biverkningar

Det stannade inte vid ont i armen, strax före lunch tog allt fart - det blev en febertopp, värk i kroppen och spränghuvudvärk. Riktiga influensakänningar... Tog Panodil vid 17-tiden för att orka äta kvällsmat. Idag när jag vaknade kände jag mig bättre igen, men det tar nog någon dag att hämta igen sig.

fredag 30 oktober 2009

Vaccinerad

Igår fick jag sticket.
Löpande-band-principen (kölapp, ta av jackan, fyll i blankett, bli uppropad, in i rummet, spritrengöring av huden, stick i armen och ut i kylan igen). Det tog troligen mindre än 5 minuter.
Igår kväll stramade det i armen och idag gör det riktigt ONT. Jag kan inte lyfta armen så som jag vill. Har huvudvärk och svullen tunga också - hur vet jag att det är en biverkning eller om det skulle ha känts så ändå?
Det känns inte bra...

måndag 26 oktober 2009

Vaccination

Idag har kallelsen till influensavaccinationen kommit.
På torsdag kl 14.30 har jag en tid reserverad.
Usch - jag har dragit på beslutet länge nu.
Skall jag eller skall jag INTE???
Vill egentligen inte men nu har jag bestämt mig för att ta den...

fredag 23 oktober 2009

Energi

Jag börjar hitta min "gamla energi" ibland!
Jag har lust att planera olika projekt (kakelugn, nya tapeter, trägolv, resor - det finns massor att planera)!
Jag känner inspiration! Det var längesedan det kändes såhär. Är det ett halvår sedan eller kanske nästan ett år???

lördag 17 oktober 2009

Limsjön runt - igen

Sol och ca +7 grader. Det blåser snålt - jag har toppensällskap!
Å + M går rundan med mig och vi pratar och har supermysigt.
1.12 tog det idag.
Hem till mig efteråt: te, mackor och godis och tjejsnack!
Tack för en härlig dag tjejer!

tisdag 13 oktober 2009

Fem stick för lite blod

Har besökt sviktmottagningen idag igen.
Fem stick tog det innan blodet som skulle provas ämnade komma ut...
Medicineringen står kvar på nuvarande dos.
Kanske kan vi prova att öka om fyra veckor när jag skall dit nästa gång.
Blodtrycket är bättre nu - kan bero på att kroppen börjar vänja sig.
Jag har tappat nästan ett kg på en månad! Medicinen hjälper till att läka kroppen så överskottsvätskan jobbas bort!
Imorgon startar jag en tvådagars kurs i retorik & kommunikation på Sånga Säby - hoppas på god mat!

lördag 10 oktober 2009

Limsjön runt

Idag har vi gått runt Limsjön, Lars och jag!
Det var ett tag sedan jag gjorde det senast.
Iakttagelser jag gjorde:
* medicinen bromsar mig - vid uppförslut minskade mitt tempo
* det är kallt vid -2 grader
* efter ca sex km började ljumsken krampa - haltade mig fram sista kilometern till bilen
* de har fått upp nya skyltar runt sjön och mer grus på sina ställen

Nästa lördag skall jag gå igen!
Å + M håll tummarna för sol och plusgrader!

fredag 9 oktober 2009

Förlängd sjukskrivnig

Idag har det kommit ett nytt sjukintyg.
Jag är fortsatt sjukskriven på halvtid fram till den 3 januari 2010.
TÅLAMOD verkar gälla... Måste inse att det tar tid för hjärtat att läka...
Efter ett halvårs medicinering kan de oftast se på UL om hjärtat har återhämtat sig - TÅLAMOD...

måndag 5 oktober 2009

TACK för allt stöd!!!

Tack alla underbara vänner!
Med er hjälp håller jag mig på "banan".
Idag har jag promenerat utan smärta i ljumsken!
Nu vet jag ju att kranskärlen är OK - till och med finare än normalt!!! (ingen hjärtinfarkt alltså)
Men nu skall jag leva med medicinerna och tröttheten och "den ofattbara tröttheten" som kommer ibland...
Dessutom håller en förkylning på och smyger sig in i mitt bröst - precis den känslan som var i Polen i mars när trycket i bröstet skrämde mig. Det var det trycket som satte igång hela processen med läkare, EKG och remissen till ultraljudet där hjärtsvikten hittades.
Nu vet jag att det "bara" är en förkylning på G.

Frågor och kommentarer som kommit

Har varit inne på din blogg och läst. Sååååååå skönt att dina kärl var fina och om jag förstår det hela rätt att du inte haft en infarkt.

Men för en okunnig...... vad innebär det nu? Hur mår du? Hjälper medicinen?


Tack Petra, jag ska sätta mig hemma och läsa din blogg – det var ett bra bearbetningssätt och bra att kunna hänvisa till när alla frågar hur det är…!

Hej Petra,
jag tänker på hur du har det men gissar att du försöker leva som vanligt men lugnare.
Var det så att de kollade efter om du haft en infarkt? När får du svar?
Hur har ni sagt till barnen?

Härligt med snygga kranskärl!!!
Tänker mycket på dig och tänker definitivt inte träna nu när jag känner mig krasslig i halsen. Man får sig verkligen en tankeställare...

Men lilla vän
Hade inte läst ditt mail och pratade precis med Åsa som berättade. Är helt tagen, man tror ju inte att sånt här händer oss.


Ojdå. Vad jobbigt att de behövde göra två försök.
Ta det lugnt och vila upp dig och kom tillbaka när du är pigg.

Livet är skört, bry dig inte om något annat än dig själv nu. Ta hand om dig och prioritera bort allt som inte är viktigt för just dig och din familj.

Kry på dig. Tänker på dig. Dina vänner finns alltid här för dig, det vet du.

Men vännen!

Hade ingen aning! Träffas någon dag så får du berätta mer?

Hej vännen och stor kram till dig!
Jag blev helt mållös när jag nyss läste detta, jag fick en klump i halsen och kunde inte berätta för R, han fick komma och läsa själv. Vilken tur att du verkar ha träffat en bra läkare, det verkar finnas så många som inte riktigt tar patienterna på allvar. Är hjärtmuskelinflammationen helt borta, kan du motionera när medicineringen kommit igång? Gud så många frågor som kommer upp! Ta riktigt mycket hand om dig, ring när du känner att du vill prata, jag kan tänka mig att man stundtals grubblar efter ett sådant här besked.

Åh, vad lycklig man skall vara så länge man är frisk och har en frisk familj (vad man vet)!


tisdag 29 september 2009

Upptrappning av medicin

Har besökt Mora Lasarett idag i gen.
Träff med Maria "min" sjuksköterska.
På tredje försöket kom det blod ut ur armen idag - tänk var svårstucken jag är...
Vi bestämde att jag tar ännu en halv tablett Enalapril på kvällen - dosen är nu 5 mg på morgonen och 5mg på kvällen.
Emconcor tar jag fortfarande endast en ½ tablett på morgonen (totalt 1,25 mg)
Kommer troligen att bli sjukskriven på halvtid efter den 11 oktober också.
Pigg på jobbet -trött när jag kom hem.

söndag 27 september 2009

6 dagar sedan operationen

Nu har nästan en vecka gått - och jag har mest varit stilla...
Det gör ont i kroppen när man inte kan röra sig normalt.
Jag får inte belasta handleden och skall vara snäll mot ljumsken också. Inte bära några matkassar alltså.
På båda stickställena är jag blå-lila-grön-gul. Det ömmar när jag går - jag haltar och i handleden känns det också.
Jag hoppas komma igång bättre under nästa vecka. Veckan som har gått har jag varit hemma från jobbet på heltid. Trist.
Humöret är bättre när kroppen får sin normala rörelse...

tisdag 22 september 2009

Så här gick det till på kärlkransoperationen

6.50 På plats vid avdelning 27 Falu Lasarett. Vi är i väntrummet tills två sjuksköterskor hämtar mig /oss - Lars är med.
Promenerar till det som skall vara"mitt rum" Jag får välja säng (det finns tre sängar på rummet - jag blir ensam där hela dagen). Där väntar en blå sjukhusskjorta i omlottmodell. Min sjuksköterska sätter en nål i vänster hand, där jag kommer att få dropp under dagen. EKG. Plåster med bedövningssalva på höger handled - det blir varmt. På med skjortan. Klockan är nu ca 7.30 Läkaren som heter Lars kommer och pratar om vad som kommer att hända. Vi ställer frågor. Han tror inte att de kommer att hitta några fel i mina kranskärl.
TV:n står på. Ca kl 8 skjutsas jag iväg i sängen till rummet där operationen kommer att äga rum. Jag får själv byta till operationssängen. Det är kallt i rummet. Tre TV-skärmar finns. På en står mitt namn, personnummer och ålder. På den andra kollar de mitt EKG under undersökningen. Den tredje är för att jag skall kunna följa undersökningen och se kranskärlen (den skärmen ser jag nästan inte eftersom den runda röntgenapparaten är i vägen stor del av tiden - jag tittar på läkarnas skärm istället). Jag får lugnande medel genom nålen på vänster hand. Det är många personal i rummet. En sköterska, en elev och två läkare på min högra sida. De hjälper varandra att få på handskar osv. Alla bär blyförkläden och halsskydd. (Strålningen är hög här inne, därför får inte Lars vara med.) En personal kommer in och frågar om längd och vikt, hon går ut när jag talat om det. En skötare på min vänstra sida som håller koll på mitt blodtryck och pratar uppmuntrande med mig hela tiden (han ger mig dropp efter ett tag när mitt blodtryck blir lägre). Teamet på min högra sida rengör min handled som de har sagt att de skall använda den tunna tråden på. Ljumsken rengörs också ifall att de behöver sticka där. Ett skynke placeras över mig och OP börjar i handleden. Det trycker och spänner, de för in en tunn metalltråd för att försöka hitta fram mot hjärtat. Det tar stopp ungefär vid armvecket eftersom det blir spasmer i mina kärl...
Efter lite mer lirkande ger de upp och påbörjar OP i ljumsken. Vid handleden sätter de ett genomskinligt armband i plast och pumpar in luft för att få tryck vid blodådern. Start i ljumsken med bedövningsspruta a´la tandläkare. Sedan på med ytterligare ett skynke, läkaren byter handskar eftersom hon har blivit osteril. In med en liten hylsa som tråden skall föras igenom. Och vips är de framme vid första kranskärlet! Kontrastvätska sprutas in och jag kan se kärlen på TV-skärmen! Ett vackert träd utan knotor och midjor på grenarna!!!!! Ut med tråden och in med en ny med annan böjning på kroken för att hitta fram till kärlen på andra sidan av hjärtat. Lite lirkande behövs. Jag frågar läkaren om svordomarna är nära, men hon säger att det är långt kvar... läkare Lars som träffat mig tidigare på dagen lirkar lite och vips så har de kollat klart där också (jag såg nästan inget av den sidan eftersom röntgen apparaten var i vägen vid mitt huvud).
När alla trådar var ute ur min aorta så var det bara förslutningen kvar. Ett Angio Seal (En plugg med collagen i och en suturtråd) placeras i min aorta och de drar år SHIT VAD ONT...
OP är klar!
KÄRLEN ÄR SNYGGARE ÄN NORMALT PÅ EN 38-ÅRING!!!!!!!!!!!!
Jag kan fortsätta mitt sunda liv och vara nöjd med det!
Att hjärtat är skadat av en hjärtmuskelinflammation är OTUR, friska kärl känns SUPERBRA!
Efter OP skall jag bete mig som om jag är förlamad på högra sidan. Frånskjut med vänster ben och arm för att få hjälp över till "min" säng.
Skjuts tillbaka till "mitt rum" där Lars väntar.
Eftersom allt har gått bra släpper jag iväg honom till Hofors på jobb. Han får hämta mig om några timmar igen.
Dagen rullar på. De släpper trycket som jag har vid handledshålet allt eftersom. Några milliliter i taget. Jag har TV:n på - inget känns intressant.
Jag får lunch vid 11.30. Gott med mat!
Jag var hungrig och hade huvudvärk.
Vid ett-tiden kommer sköterskan och säger att jag kan gå ur sängen och promenera runt lite.
Jag går mot dagrummet och hittar en dator, skriver ett mail som jag skickar till arbetskamrater och andra vänner, tar ett äpple och går mot mitt rum. Det är då allt börjar snurra... Talar om att jag känner mig svimfärdig. Fram kommer "min" sköterska med rullstol och snabbt in med mig på rummet och ner i sängen... Fy vilket blodtrycksfall... Hon tar blodtrycket och tycker att jag inte skall oroa mig.
Läkare Lars kommer in och talar om att jag kan sluta med min blodförtunnande medicin och att jag får åka hem nu.
Efter ett tag kommer Lars och hämtar mig.
Sjukhussängar är inte sköna... Tur att jag bara har en dag här!
Jag sitter inte skönt i bilen på vägen hem. Förslutningen i ljumsken är i vägen...
Spänningarna släpper och vi åker hemåt.
Jag har alltså INTE haft någon hjärtinfarkt!

Dagen efter

Nu har jag snart varit hemma i ett dygn.
Inatt när jag var upp till toaletten så kändes som om förseglingen i ljumsken flyttade på sig - det gjorde ONT. Fick världens puls och var nära att svimma på väg tillbaka till sängen.
Jag har sovit den mesta tiden efter jag kom hem. Det är en sådan dag när man kan somna nästan när som helst.
Nu börjar krafterna komma tillbaka, men när jag har gjort något ansträngande tex ätit, gått på toa eller liknande så blir jag yr och går tillbaka till soffan eller sängen.
Det går ganska bra att sitta ett tag men också där är förseglingen i ljumsken lite i vägen...
TÅLAMOD är väl det som gäller...

Mail från Hjärtkliniken

Hej på er!

Nu får jag snart åka hem.

De har försökt undersöka mig genom handleden - men det gick inte bra....
Det blev det gamla sättet - genom ljumsken.... Typiskt att de fick göra två försök på mig.
Känner mig lite vimmelkantig.
Stannar åtminstone hemma från jobbet imorgon.

Ljumsken har de satt ihop med någon slags plugg med hulling på.

Kranskärlen var snyggare än normalt!!!!!!!!!!!!

Inga skogspromenader och absolut inte stenig terräng på ett tag sa läkaren.

KRAM från Petra

Efter jag hade skrivit detta så vaggade jag tillbaka mot mitt rum. Det blev bara jobbigare och jobbigare att gå, när det var mycket nära att svimma sade jag till en sköterska som kallade på "min" sköterska som kom med rullstol, tryckte ner mig i den och fort tillbaka till sängen - så kan det gå när blodtrycket är lågt och man blir lite övermodig med vad man orkar...

söndag 20 september 2009

Imorgon kranskärlsröntgen

Imorgon är det dags för undersökning av mina kranskärl.
Ikväll har jag svalt 8 extra tabletter - Plavix tror jag de heter.
När jag söker på google så står det så här om dem på FASS.se Trombocytaggregationshämmande medel - och vad betyder det???

Plavix tillhör en grupp av läkemedel som kallas trombocythämmande medel. Trombocyter är mycket små celler i blodet, mindre än röda och vita blodkroppar, som bildar koagel (klumpar) vid koagulation av blodet (blodets levring). Genom att hindra denna bildning av koagel minskar trombocythämmande medel riskerna för att blodkoagel bildas (en process som kallas trombos eller bildning av blodproppar).

Jag hoppas att jag kan sova normalt under nattern. Skall vara på plats vid 07.00 och ha duschat, ätit, tagit medicinerna och åkt bil i 5 mil innan dess.

Måste upp vid 5-tiden alltså... Usch. Det är nästan som att åka på utbildning till Sthlm.


Nåväl - Håll alla tummar för att de inte hittar några spår av hjärtinfarkter!

onsdag 16 september 2009

Möte med sviktsjuksköterskan!

Igår hade vi ett bra möte med Maria på Mora Lasarett.
Hon tog en massa prover på mig (Falu Lasarett vill ha ett prov inför undersökningen som skall göras på måndag, Vårdcentralen i Leksand ville ha tre prover och Maria vill ha något prov). En massa rör som resulterade i att vårdcentralens läkare ringde mig idag och ordinerade järntabletter (något som jag har trott mig behöva ända sedan förra sommaren...) Nåväl på fjärde sticket fick de ut blod! Blodådrorna ville inte släppa ifrån sig de dyrbara dropparna...
Efter det följde ca två timmar med frågor och svar. Positivt att Lars också kunde ställa sina frågor. Tydligen så välkomnas familjemedlemmar just för att få förståelse för den nya livssituationen! Bra-dagar och sämre dagar.
På slutet av besöket gjordes ett EKG och blodtrycket mättes i liggande, sittande och stående ställning. Värdena såg OK ut!

måndag 14 september 2009

Första träffen med sviktsjuksköterskan imorgon

Imorgon förmiddag kl 10 är första träffen med Maria "min" sviktsjuksköterka.
Medicinen skall höjas för första gången.
Från 12 i natt skall jag vara fastande eftersom vi skall ta några blodprov som kräver det.
Lars följer med och skjutsar och ställer sina frågor.

Heldag i Stockholm

Idag har jag verkligen haft en heldag. 5.58-tåget mot Borlänge och Stockholm.
Kurs från 9.30 fram till 17 och hemåt igen med 17.44-tåget.
Kursledaren var verkligen inte den som lät en andas.....
Vatten- och toapaus 5 min. Lunch 30 min. Snabbfika - uppför trappen hämta kaffe eller te + stoppa i sig en liten sockerkaksbit och sedan korvstoppning igen..... Ut från huset vid 17 och sedan tunnelbana + buss till centralen där vi köpte mat som kunde ha varit nyttigare.... Sedan en mysig tågresa med Lotta, men oj vad ont i kroppen man får av att sitta stilla en heldag...
Man blir ju heltrött och vimsig sådana här dagar, men för att vara en sådan dag så mår jag riktigt bra!

fredag 11 september 2009

Vätska

Idag har jag varit på jobbet fram till lunch.
Promenerat till och från stationen i Mora.
Flera gånger under dagen har jag blivit yr. Benen gör riktigt ont - spända av vätska gissar jag. Fingrarna och händerna spänner också. Trist.
Vilat flera timmar under eftermiddagen.
TV-kväll i soffan.

torsdag 10 september 2009

Kranskärlsröntgen

Idag kom kallelsen.
Jag är VÄLKOMMEN till dagvården, avd 27, Falu Lasarett för KRANSKÄRLSRÖNTGEN, coronarangiografi, måndagen den 21 september 2009 kl. 07.00.
Med kallelsen kom också en PROVTAGNINGSREMISS så jag måste SNARAST gå till distriktssköterskan för provtagning.
I kallelsen står en massa förhållningsorder och att jag skall läsa en broschyr(SE BIFOGAD INFORMATIONSBROSCHYR) som de skickar med.
Måste allt stå med STORA BOKSTÄVER??????
Det gör att jag verkligen får ont imagen.
Efter ingreppet skall jag ligga stilla i minst 2 timmar om de går in i armen, går de in via ljumsken så är det sängläge 6-8 timmar. Den information jag har fått så kommer de att gå in i armen.
Efter undersökningen så får jag inte utföra några tunga sysslor under 10 dagar. Kanske blir jag sjukskriven i en vecka.
Undertecknat: KRANSKÄRLSMOTTAGNINGEN.
Lars får skjutsa mig. Mamma och pappa kommer hit och ser till att barnen kommer till och från skolan som de ska!

onsdag 9 september 2009

Gulliga arbetskamrater

Idag har vi haft kontorsmöte med efterföljande fiske.
Innan vi lämnade kontoret fick jag ta emot en uppmuntrande present - en blomma!!!!
TACK vad fina ni är!

Jag vill behandlas som en FRISK person

Idag har den remitterande läkaren ringt mig.
Hon hade inte trott att de skulle finna något fel på UL. Hon tyckte inte att jag verkade vara så sjuk.
Jag tackade för att hon hade skickat mig på undersökningen.
Hon har nu börjat fundera på varför mina blodvärden var så låga i mars när jag träffade henne. Det vill hon utreda. Kan jag komma redan imorgon och ta proverna? Jag frågade om de kan ta dem i Mora, det blir nog svårt trodde hon...
Hon undrade också om jag jobbar...
Jag bestämde en tid för provtagning imorgon, men sedan kände jag att jag vill inte åka runt till olika ställen och ta prover (jag skall inte vara någon FÖRSÖKSKANIN), jag vill att proverna tas i Mora. Jag vill inte tas för att vara sjuk - jag skall vara FRISK.
På väg till jobbet kontaktade jag Mora och Maria sviktsjuksköterskan som svarade att bara hon vet vilka prover som skall tas så kan hon göra det vid mitt besök på tisdag. SKÖÖÖNT.

måndag 7 september 2009

Så kändes det för mig!


Det är jag som är Amanda (Petras äldsta barn) och så här kändes det för mig när jag fick veta att mamma har hjärtsvikt:

Först när hon sa det tänkte jag och frågade lite om vad det innebar och så sen försökte jag att inte tänka så mycket på det,men när jag lade mig på kvällen började tankarna snurra i huvudet,TÄNK OM MAMMA DÖR! Då kom hon in till mig och sa: -Om det hade varit farligt hade jag inte fått åka hem från sjukhuset,då blev allt mycket bättre för de hade jag inte tänkt på. Det enda hon var rädd för var att medicinen kunde göra att hon blev yr och få ont i huvudet(det tyckte jag var lite konstigt). Men nu vet jag att det inte är så farligt. Om hon äter sin medicin så ska allt gå bra,men om jag tänker på det mycket blir jag lätt lite ledsen fast jag vet att det inte är farligt.

söndag 6 september 2009

Konversation på msn med kusinen

Här följer en konversation från msn med min kusin som har funderingar kring hur allt startade med undersökningar osv.
Lill Stina säger:
Hej!
Hur är det?
Petra säger:
det är ok
med dig
Lill Stina säger:
jodå de är helt okej! Precis läst igenom din blogg!
bara en fråga... hur kom du på tanken o gå till doktorn från början?=
Petra säger:
jag var trött
träningen "tog" ingenting
jag hade haft ett rejält tryck i bröstet när vi var i en gruva i Polen
vårdcentralen gjorde ett EKG som inte visade något
Lill Stina säger:
ja, man undrar ju!
med tanke på att du skiver att du inte märkt att benen varit svullna!
men har de blivit värre nu sedan du fick reda på det eller är de bara för att du tänker mer på det nu?
Petra säger:
det är väl för att jag tänker på det och vet om det nu
Lill Stina säger:
men började medicinen ta direkt när du började eller kommer den inte verka nått föränn du trappar upp den?
Petra säger:
medicinen började kännas på en gång, men skall trappas upp så att den bromsar hjärtat mer och mer
Lill Stina säger:
ok
Petra säger:
så jag kan ju verkligen råda alla att INTE träna om det känns konstigt i kroppen...
Lill Stina säger:
de förstår ja!
Lill Stina säger:
ja man undrar ju en del när de e nån nära som blir sjuk!
Petra säger:
jag vet
Petra säger:
och tydligen finns inga kända hjärtfel i släkten
Lill Stina säger:
man vill ju aldrig att nån nära ska bli sjuk o när nån blir de så går ju hjärnan på högvarv i undran!
va säger Amanda om att du har hjärtsvikt... förstår hon?
Petra säger:
Amanda förstår ganska mycket och första kvällen hade hon svårt att sova för hon trodde att jag skulle dö
Lill Stina säger:
ja, Amanda är ju en rätt klok liten tjej!
Petra säger:
jag har bett henne fundera över att skriva ett inlägg om hur hon tänkte och kände
För er andra som har frågor och funderingar - skriv gärna i kommentarer så svarar jag om jag kan
God natt från Leksand

Helg med orientering

Helgen har passerat.
Tävlingsarrangörer för DM i orientering.
Lördag förmiddag: promenad 600 meter uppför - det går tungt - medicinen bromsar hjärtat, men upp kom vi!
Min syssla var att pricka av alla startande damer under ca 90 minuter.
Sedan plocka ner startområdet och promenera nedför.
Bil till målområdet och leta på Amanda som har tävlat.
Thaimat till lunch och fikagäster på eftermiddagen!
Helt slut efteråt - tog en tupplur före middagen. Efter middagen blev det natti-natti för min del...
Söndag - orienterings-DM med stafetter idag! Kul att vara supporter och följa D12-lagen! Leksand hade två lag. Heja tjejer!
Hem för lunch och vinka av Lars som drog till Värnamo fram till tisdag.
Eftermiddag med barnen och deras kompisar och sedan baka hemgjord pizza med Amanda - det tog musten ur mig.
Nu närmar det sig läggdags, men innan det packa i ordning för imorgon.
För första gången på länge har jag sovit fram till 8 istället för 6! Men fötter, ben och fingrar är vätskefyllda, så det gör ont när jag vaknar. TRIST. Hoppas att det blir bättre när medicinen trappas upp!

torsdag 3 september 2009

Skön sömn

I natt har jag sovit riktigt bra!
De första nätterna vaknade jag runt kl. 4 och kunde inte somna om på ett skönt sätt.
Tyvärr så har jag mycket vätska i fötter och upp mot vaderna idag (som innan medicineringen startade), men jag tar väl en promenad och försöker trycka blodet uppåt!

tisdag 1 september 2009

Bra samtal

Nu har jag pratat med Maria som kommer att vara min kontaktperson på sviktmottagningen i Mora.
Hon svarade på frågor om diagnosen som jag fått- Hypokinesi septalt.
Hypokinesi= hjärtat rör sig lite sämre, Septalt= väggen mellan hjärtats kamrar - hur de ser ut.
Kranskärlsundersökningen som skall göras kommer normalt att bli inom 3 månader. De kommer att föra in en kateter nere i armen, nära tummen. En lokalbedövning görs innan katetern förs in. Inne i blodådrorna ha man ingen känsel så det skall inte göra ont.
Om de hittar något fel så görs åtgärden på en gång när instrumentet finns på plats.
Jag kommer att vara på Falu Lasarett under dagen och sedan åka hem om det inte blir fördröjt till sent på dagen pga akutfall som kommer in.
Medicinerna kommer att trappas upp, en sort i taget, när jag träffar Maria varannan vecka i Mora.
Allt beroende på mina värden för njurar, blodtryck osv.
Resor kommer inte att vara några problem!!!!!!!! Jag skall få "fula" stödstrumpor gratis på mottagningen!
Det som kan vara jobbigt är långa flygresor för vätskeansamlig i ben osv. Eller om man råkar ut för diarréer så att kroppen blir uttorkad.
Det känns som om jag har att göra med MYCKET KOMPETENT personal - SKÖÖÖNT.
Motionen då?
Det skall också bli som "vanligt" känner jag att det blir för jobbigt uppför så stannar jag bara upp tills det känns bra igen! Det finns sviktpatienter som åker Vasaloppet också!

måndag 31 augusti 2009

Vanlig dag

Idag har varit en ganska vanlig dag.
Klockan på 05.45, dusch, frukost med medicin, tåg till jobbet.
Pratade med kollegorna i huset och min sjukdom - de som inte redan har hört och några som plågas att höra en gång till....
Fotojobb efter lunch.
Tåg hem.
Trött på tåget och ganska lugnt tempo hemma.
Vilade i ca 1 timme på em.
Kvällsmat och lite surf på internet.
Funderingar på att delta i ett yogapass, men motivationen tryter lite - avstår.

lördag 29 augusti 2009

Information om hjärtsvikt

Jag kan ju inte låta bli att söka information på nätet.
Min favorit att söka är såklart resmål med fakta om städer, flygbiljetter, vad maten kostar osv.
I nuläget så handlar det mer om info om hjärtsvikt, men jag vill inte läsa om dödlighet (fast det står en massa trista saker om det också på nätet...)
Jag vill visa för mina vänner och anhöriga vad hjärtsvikt betyder.

Hjärt och Lungfonden har en bra information som jag skrev ut samma dag som jag fick diagnosen. Den sitter i min hjärtsviktspärm nu!

Här är länken dit:
http://www.hjart-lungfonden.se/sv/Sjukdomar/Sjukdomar/Hjartsvikt/Vad-ar-hjartsvikt/




Nedantående text är utdrag ur läkemedelsverket.se :

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt

Sammanfattning

  • Hjärtsvikt är ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården. Bland personer över 80 år har upp till tio procent symtomgivande hjärtsvikt.
  • Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt. Vanliga symtom är trötthet, andfåddhet och bensvullnad.
  • De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och genomgången hjärtinfarkt.
  • När läkaren bedömer om en patient har hjärtsvikt finns flera olika metoder som stöd i utredningen. Den viktigaste metoden är ultraljudsundersökning av hjärtat. En ny metod är att mäta halten i blodet av så kallade natriuretiska peptider.
  • Det är viktigt att andra samtidiga sjukdomar identifieras och behandlas eftersom de ibland kan påverka hjärtsvikten.
  • Behandlingen av hjärtsvikt bygger dels på läkemedelsbehandling, dels på råd om fysisk träning och livsföring. Målsättningen är att förbättra patientens livskvalitet, men även att uppnå ökad livslängd.
  • Basbehandlingen vid hjärtsvikt är betablockerare och ACE-hämmare, men även angiotensin-II-blockerare (ARB) och aldestoronantagonister används. Ibland kan symtomlindrande läkemedel behövas, t.ex. diuretika (urindrivande).
  • Läkemedelsbehandling kan ibland behöva kompletteras med medicinteknisk behandling, t.ex. pacemaker.
  • Diagnostiken är ofta bristfällig och det är vanligt med underbehandling, framförallt med ACE-hämmare och betablockerare. Denna behandling bör prioriteras högt även hos äldre patienter.

Inledning

Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpförmåga nedsatt och blodet kan inte pumpas runt tillräckligt i kroppen. Vanliga symtom på hjärtsvikt är trötthet, andfåddhet och bensvullnad. Vid behandling av hjärtsvikt är målet att förbättra patientens livskvalitet genom att minska symtom och funktionsnedsättning. Ett annat mål är att uppnå ökad livslängd.

Behandlingen baseras på tre principer:

  • Strukturerat omhändertagande genom hela vårdkedjan
  • Behandling med läkemedel
  • Andra åtgärder såsom fysisk träning, psykosocialt stöd med mera.

Det är också viktigt att andra samtidiga sjukdomar identifieras och behandlas eftersom de ibland kan påverka hjärtsvikten. Exempel på sådana sjukdomar är kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), högt blodtryck, diabetes, infektioner, blodbrist, rubbningar i sköldkörteln och alkoholmissbruk.

Hjärtsvikt - en vanlig sjukdom hos äldre

Hjärtsvikt är ett av de vanligaste allvarliga tillstånden inom sjukvården. Ungefär 2-3 % av befolkningen har hjärtsvikt, och förekomsten ökar påtagligt med åldern. Bland personer över 80 år har upp till tio procent symtomgivande hjärtsvikt. Ända upp i de högsta åldrarna dominerar männen bland de patienter som behöver sjukhusvård för sin hjärtsvikt.

Ett allvarligt tillstånd

Oavsett vad som orsakat hjärtsvikten är det ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Innan man började med modern hjärtsviktsbehandling var dödligheten 5-10 % per år vid lindrig hjärtsvikt. Bland de sjukaste var dödligheten minst 40-50 % per år. Tidigt och korrekt diagnos samt modern behandling kan dock öka patientens överlevnad och förbättra livskvaliteten påtagligt.

Orsaker till hjärtsvikt

Hjärtsvikt kan utvecklas långsamt som vid för högt blodtryck, eller snabbt som t.ex. efter hjärtinfarkt. Det är viktigt att utreda vad som ligger bakom hjärtsvikten, så att man kan behandla dessa underliggande tillstånd.

De vanligaste orsakerna till hjärtsvikt är högt blodtryck och genomgången hjärtinfarkt Tillsammans orsakar dessa sjukdomar ungefär 75 % av alla fall av hjärtsvikt. Andra orsaker är hjärtmuskelsjukdomar, oregelbunden hjärtrytm (arytmier), diabetes och rubbningar i sköldkörteln. Klaffel är en relativt ovanlig orsak, men viktig eftersom det då ibland finns möjlighet till kirurgisk behandling. .
Andra faktorer som kan utlösa eller förvärra hjärtsvikt är:

  • Bristfällig följsamhet till behandlingen
  • Blodbrist
  • Infektion
  • Alkohol
  • Lungsjukdomar såsom KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
  • Blodpropp i lungan
  • Behandling med vissa antiinflammatoriska läkemedel (så kallad NSAID), eller andra läkemedel som t.ex. vissa cellgifter.

Vad händer i kroppen?

När hjärtat är försvagat kan det inte pumpa ut lika mycket blod i kroppen som normalt, vilket sätter igång en rad reflexer i hjärt-kärlsystemet. Olika mekanismer i kroppen aktiveras, som bland annat leder till salt- och vätskeansamling, förstoring och/eller utvidgning av hjärtmuskeln, ökat motstånd i blodkärlen och påverkan på blodflödet i kranskärl och muskelceller. Alla dessa reaktioner i kroppen leder till att hjärtsvikten försämras ytterligare efterhand.

Symtom och tecken på hjärtsvikt

Diagnosen hjärtsvikt förutsätter symtom och kliniska fynd. Symtom är patientens egna subjektiva upplevelser, till exempel att hon eller han lider av svullna ben och andnöd. Med kliniska fynd menas de tecken på sjukdom som läkaren upptäcker vid en undersökning, till exempel lungrassel eller att patienten har vätskeansamlingar i benen (ödem). Inget enskilt symtom eller fynd är utslagsgivande för hjärtsvikt, men de symtom som diagnosen oftast grundar sig på är andfåddhet och trötthet.

Faktaruta 1

Symtom

Andfåddhet i vila eller vid ansträngning

Trötthet

Nattlig hosta

Nattlig andnöd

Nattliga urinträngningar

Aptitlöshet och illamående

Nedstämdhet och andra psykiska symtom

Smärtor,

Koncentrationssvårigheter

Kliniska fynd

Rassel över lungorna

Svullnader, framförallt i benen (ödem)

Ökad hjärtrytm (takykardi)

Blodstockning i halsvenen (halsvenstas)

Förstorad lever

Snabb andning

Tredje eller fjärde hjärtton ("galopprytm")

Blåaktig hud, läppar och slemhinnor (på grund av minskad syresättning av blodet)

Vätska i lungsäcken

Vätska i bukhålan

Symtomen är inte alltid typiska, och kan vara svårttolkade speciellt hos kvinnor, äldre, överviktiga personer samt patienter med lungsjukdomar.

Olika svårighetsgrader

Hjärtsvikt kan delas in i fyra olika klasser beroende på svårighetsgrad. Indelningen görs enligt det amerikanska hjärtsällskapet New York Heart Association, och förkortas NYHA.

Grad

Klinisk bild

NYHA I

NYHA II

NYHA III

NYHA IV

Nedsatt pumpfunktion utan symtom.

Symtom vid mer än måttlig ansträngning.

Symtom vid lätt till måttlig ansträngning (från gång i lätt uppförsbacke till av- och påklädning).

Symtom i vila. Ökande symtom vid minsta aktivitet. Individer i denna funktionsgrupp är sängliggande större delen av tiden.

Läkarutredningar vid misstänkt hjärtsvikt

När läkaren bedömer om en patient har hjärtsvikt används följande tre kriterier. Åtminstone de två första ska vara uppfyllda för att diagnosen ska kunna ställas.

  1. Symtom på hjärtsvikt (i vila eller under arbete)
  2. Objektiva tecken på nedsatt hjärtfunktion (när patienten är i vila)
  3. Minskade symtom efter hjärtsviktsbehandling (i de fall diagnosen är osäker).

Det finns olika typer av hjärtsvikt. Den kan orsakas av systolisk funktionsnedsättning (hjärtats sammandragning är påverkad) eller diastolisk funktionsnedsättning (återfyllnaden av hjärtat är påverkad). Ofta förekommer dessa tillstånd samtidigt. Det finns ett antal objektiva mätmetoder för att bedöma hjärtats systoliska och diastoliska funktion. Ekokardiografi (registrering av hjärtväggens och klaffarnas läge och rörelser med hjälp av ultraljudseko) är den mest använda metoden. Med denna metod kan man beräkna ejektionsfraktionen, EF (andelen blod, av det blod som finns i vänster hjärtkammare, som drivs ut ur kammaren vid varje hjärtslag). Är EF nedsatt (mindre än 50 %) och det föreligger typiska symtom kan läkaren fastställa diagnosen hjärtsvikt.

En ny metod, som underlättar diagnostiken och minskar behovet av ekokardiografi, är att mäta halten i blodet av natriuretiska peptider (särskilda ämnen som utsöndras från hjärtmuskeln). Vid låga koncentrationer är sannolikheten för hjärtsvikt liten. Då finns det troligen andra orsaker till patientens besvär.

Om läkaren bedömer att patienten inte lider av hjärtsvikt är det viktigt att utreda om patienten har någon annan sjukdom. Symtom, som liknar de vid hjärtsvikt, kan förekomma vid många sjukdomstillstånd, till exempel vid olika lungsjukdomar, övervikt och sömnapné (andningsuppehåll i sömnen).

Ibland krävs specialistvård

Många patienter med hjärtsvikt kan skötas i primärvården, men i vissa fall remitteras patienten till hjärtsviktsmottagning eller annan specialistvård. Det kan till exempel gälla unga patienter, när diagnosen är osäker, om hjärtsvikten inte förbättras vid behandling, eller om patienten har andra komplicerande sjukdomar, till exempel diabetes.

De patienter som vårdats på sjukhus för kronisk eller försämrad hjärtsvikt bör sedan följas upp på en särskild hjärtsviktsmottagning innan de går tillbaka till primärvården. Det är en fördel om även patienter i primärvården, som har symtom och besvär av sin hjärtsvikt kan bedömas på en hjärtsviktsmottagning. Fördelarna med hjärtsviktsmottagningar är bland annat att patienterna blir bättre motiverade och informerade, vilket leder till förbättrad behandling och förbättrad livskvalitet. Det har också visats att uppföljning på hjärtsviktsmottagning, liksom modern läkemedelsbehandling och fysisk träning, leder till minskat behov av sjukhusvård, något som i sin tur minskar samhällets kostnader för behandling av hjärtsvikt.

Behandling av hjärtsvikt

Fysisk träning och livsstilsråd

Patienter med hjärtsvikt bör erbjudas anpassad fysisk träning. Dessutom bör patienter och deras anhöriga få information och utbildning om sjukdomen och vid behov erbjudas psykosocialt stöd. Ibland kan det också finnas skäl att ge råd om livsföring, även om det i vissa fall saknas vetenskapliga belägg för detta. I faktaruta 2 listas vilka olika råd som ges vid hjärtsvikt.

Faktaruta 2

Råd om fysisk träning, vaccinationer och livsföring vid hjärtsvikt

Fysisk aktivitet och träning

Råd om regelbunden fysisk aktivitet och deltagande i anpassad träning bör erbjudas till alla patienter med lätt till måttlig hjärtsvikt (NYHA II-III). En sjukgymnast bör hjälpa till med att lägga upp ett individbaserat träningsprogram. Träningsprogrammet kan omfatta såväl konditionsträning som muskelträning eller träning i varmvattenbassäng.

Vaccinationer

Årlig vaccination mot influensa rekommenderas till alla patienter med hjärtsjukdom. De bör dessutom vaccineras med pneumokockvaccin.

Kost

Det finns ingen särskild kost som är bra vid hjärtsvikt, men näringstillskott rekommenderas om patienten är utmärglad och kraftlös. Små portioner kan vara en fördel, och kost som leder till förstoppning bör undvikas.

Salt och vätskeintag

Regelbunden viktkontroll är av värde för att upptäcka eventuell vätskeansamling i kroppen. Värdet av lågt saltintag är inte utrett men överdrivet vatten- och saltintag bör undvikas.

Rökning

Rökstopp.

Alkohol

Stora mängder alkohol kan utlösa och förvärra hjärtsvikt. Måttligt intag, t.ex. ett till två glas vin/dag, är sannolikt inte skadligt.

Sexuell aktivitet

Individuellt anpassad rådgivning.

Resor

Ändrade matvanor kan ge diarré, som i sin tur kan rubba vätskebalansen i kroppen. Detta kan vara viktigt att beakta, särskilt vid behandling med så kallade ACE-hämmare och ARB.

Läkemedel vid hjärtsvikt

Flera olika läkemedel kan användas vid hjärtsvikt. De läkemedel som visats minska sjukligheten och förlänga överlevnaden är de läkemedel som dämpar de skadliga reflexerna som uppkommer då hjärtats pumpförmåga är nedsatt, dvs betablockerare, ACE-hämmare, angiotensin-II-blockerare (ARB) och aldestoronantagonister (se översikt nedan). Dosen av dessa läkemedel ska ökas under kontrollerade former tills man uppnått måldos för läkemedlet. Behandlingen blir i allmänhet livslång och ofta kombineras dessa läkemedel med varandra eller med andra läkemedel som till exempel diuretika (urindrivande medel). I de studier som gjorts har man inte kunnat se någon skillnad i behandlingseffekt mellan män och kvinnor för dessa läkemedel.

Översikt – läkemedel vid hjärtsvikt

Betablockerare

Verkar direkt på hjärtmuskeln genom att blockera så kallade betareceptorer och därmed dämpa det sympatiska nervsystemets ökade aktivitet vid hjärtsvikt. Hjärtslagens styrka och hastighet sänks, vilket leder till minskad belastning av hjärtat.

Bisoprolol, karvedilol och metoprolol är de betablockerare som har dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt

ACE-hämmare

Verkar på blodkärlen genom att hämma ett enzym, ACE, vilket i sin tur leder till minskad mängd angiotensin II. Blodkärlen vidgar sig och belastningen på hjärtat minskar.

Kaptopril, enalapril, lisinopril, ramipril och trandolapril är de ACE-hämmare som har dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt

Angiotensin-II-blockerare (ARB)

Verkar på blodkärlen genom att blockera effekten av molekylen angiotensin II (som verkar kärlsammandragande). Blodkärlen vidgar sig och belastningen på hjärtat minskar.

Kandesartan och valsartan är de ARB som har väl dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt

Aldestoronantagonister

Kaliumsparande diuretika som är milt urindrivande. Verkar genom att minska vätskeansamlingar i olika vävnader, vilket leder till minskad blodvolym, vidgade blodkärl och därmed minskad belastning av hjärtat.

Eplerenon och spironolakton är de aldesteronantagonister som har väl dokumenterad effekt på sjuklighet och överlevnad vid hjärtsvikt

Läkemedelsbehandling vid kronisk hjärtsvikt

Lätt hjärtsvikt (NYHA II)

Patienter som har lätta hjärtsviktssymtom behandlas med ACE-hämmare och betablockerare. Om patienten har svullnader som tyder på vätskeansamling ges även loopdiuretika (snabbverkande urindrivande medel). När svullnaderna minskat kan man sänka diuretikadosen och så småningom ofta avsluta denna behandling. Om patienten inte tål ACE-hämmare (en del personer kan till exempel få hosta som biverkan) kan man istället ge angiotensin-II-blockerare (ARB).

Måttlig till svår hjärtsvikt (NYHA III-IV)

Även för dessa patienter är standardbehandlingen ACE-hämmare i kombination med betablockerare. Betablockerare sätts in först när hjärtsvikten stabiliserats och eventuella vätskeansamlingar har behandlats med loopdiuretika. Efterhand kan man oftast sänka diuretikadosen och så småningom avsluta denna behandling. Om patienten inte tål ACE-hämmare kan man istället ge angiotensin-II-blockerare (ARB).

Om inte behandlingen med ACE-hämmare och betablockerare är tillräcklig för att minska patientens hjärtsviktssymtom kan man även lägga till aldesteronantagonisten spironolakton eller ARB . Vid fortsatta symtom kan behandlingen kompletteras med det alternativ som inte valdes i första hand. Ibland kan patienten få hormonella biverkningar av spironolakton (till exempel oregelbunden menstruation eller förstorade bröstkörtlar hos män). Då kan man i stället ge eplerenon. Vid denna typ av kombinationsbehandling är det viktigt att följa patientens värden av kalium och kreatenin (ger ett mått på njurfunktionen), särskilt hos äldre, på grund av risk för förhöjda kaliumvärden (hyperkalemi) och nedsatt njurfunktion.

Patienter som fortfarande har måttlig till svår hjärtsvikt, trots ovanstående omfattande behandling, kan i vissa fall vara aktuella för behandling med CRT (en ny typ av pacemaker) med eller utan ICD (en defibrillator som reglerar hjärtrytmen) eller hjärttransplantation. (Se särskilt avsnitt om medicinteknisk behandling).

Om de sistnämnda åtgärderna inte är aktuella kan man pröva annan symtomlindrande läkemedelsbehandling. Digoxin ges huvudsakligen vid förmaksflimmer, men kan prövas för att lindra symtom vid hjärtsvikt. Diuretika kan lindra svullnader vid vätskeansamling. Behandling med digoxin och diuretika bör fortlöpande omprövas. Om symtomförbättringen är kvarstående bör man försöka sänka diuretikadosen. Om patienten har uttalade andningssvårigheter kan behandling med långtidsverkande nitrater prövas (avlastar hjärtat genom att vidga blodkärlen, och används framförallt för att förebygga kärlkramp).

Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt

Standardbehandling av hjärtsvikt omedelbart efter en hjärtinfarkt är ACE-hämmare. Vid vätskeansamlingar ges även diuretika, som efter symtomförbättring kan trappas ut.

Om patienten inte tål ACE-hämmare kan man istället ge en angiotensin-II-blockerare (ARB), som har jämförbara effekter med ACE-hämmare i denna situation. Förutom denna behandling ges ofta även en betablockerare och ibland eplerenon.

Medicinteknisk behandling av hjärtsvikt

Läkemedelsbehandling kan ibland behöva kompletteras med så kallad medicinteknisk behandling, vilket innebär att man stärker hjärtat med någon form av elektronisk apparat. CRT är en ny typ av pacemakerbehandling som är lämplig för vissa patienter som trots rekommenderad läkemedelsbehandling har måttlig till svår hjärtsvikt. En annan form av medicinteknisk behandling är en implanterbar defibrillator (ICD) som opereras in för att häva de svåra störningar av hjärtrytmen som kan uppkomma hos patienter med hjärtsvikt.

För patienter med mycket svår hjärtsvikt, där inga andra behandlingsalternativ återstår, kan hjärttransplantation vara aktuellt.

Behandling som stabiliserar hjärtrytmen vid hjärtsvikt

Förmaksflimmer (oregelbundna sammandragningar hos hjärtat) kan utlösa och förvärra hjärtsvikt. Har en hjärtsviktspatient besvär av förmaksflimmer är det därför viktigt att försöka återställa hjärtats normala rytm. I första hand bör man då behandla med betablockerare. Om det inte är tillräckligt kan man komplettera behandlingen med läkemedlet digoxin. I akuta situationer är digoxin förstahandsmedel. Patienter som inte blir hjälpta av denna behandling bör hänvisas till hjärtspecialist.

Andra typer av störningar i hjärtrytmen är vanliga i samband med hjärtsvikt. Patienter som har symtom av arytmier (t.ex. hjärtklappning eller att hjärtat slår extraslag) bör bedömas av hjärtspecialist.

Blodförtunnande läkemedel vid hjärtsvikt

Det finns olika typer av läkemedel som påverkar blodets levringsförmåga och som används för att hindra uppkomsten av blodproppar. Trombocythämmare (t.ex. acetylsalicylsyra) påverkar blodplättarnas (trombocyternas) förmåga att klibba ihop sig och bilda proppar, medan antikoagulantia (t.ex. warfarin) minskar aktiviteten av vissa blodlevringsfaktorer. Troligtvis finns ingen skyddande effekt av antikoagulantia hos patienter med hjärtsvikt. En patient med hjärtsvikt och förmaksflimmer bör dock behandlas med antikoagulantia.


Medicin - jag???

Nu har jag klarat av mitt första medicinerande dygn.
Jag kände mig mycket osäker på hur kroppen skulle reagera med tre tabletter i kroppen. Jag gillar inte att stoppa i mig konstgjorda ämnen...
En tablett med enbart acetylsalicylsyra (som jag brukar nämna att jag KANSKE är överkänslig mot), och två andra tabletter (ACE-hämmare och BETA-blockerare).
6.30 tog jag mina första tabletter och gjord mig i ordning för att åka tåg till jobbet.
På tåget vilade jag och kände efter - är tungan lite svullen, har jag metallisk smak i munnen???
Inget större hade inträffat när jag klev av på Mora strand och promenerade några minuter mot jobbet.
Förmiddagen passerade med huvudvärk under ca en timme och en trötthet som var obekant ( och ett skönt samtal med en av mina närmaste vänner).
När jag satt i min stol och väntade på att några foton skulle laddas från servern till mäklarprogrammet (det brukar ta lite tid och vara ett litet irritationsmoment) så kände jag att blundar jag nu, så kanske jag somnar.
Valde att jobba fram till lunch och tog 12.23-tåget hem - ett bra val tror jag.
På tåget bara satt jag och gjorde ingenting. När jag nästan var hemma igen ringde en arbetskamrat och gav mig ett bra stöd! TACK alla ni som visar värme och omtanke - det är skönt att ha så fina vänner kring sig!
Eftermiddagen var en promenad med TUNGA steg till fritids för att skriva i nya tider. Det är ju jag som brukar trava ifrån Lars och inte tvärtom... SHIT vad fort det verkar att gå att bli bromsad av medicin...
Vila i en dryg timme (telefonsamtal från en väninna - vi skrattade oss igenom stora delar av samtalet - det mesta är ändå SOM VANLIGT) och sedan middag hos barnens kusin som fyller år idag.
Läggdags strax före 22 - en dag med medicin går att ta sig igenom!!!

fredag 28 augusti 2009

Ultraljud av hjärtat - ett sätt att utesluta sjukdom???

Igår på förmiddagen besökte jag Mora Lasarett för en ultraljudsundersökning och för att senare testcykla.
Jag träffade Anita som undersökte mitt hjärta med ultraljud - hon har jobbat med detta i 30 år! Och tycker fortfarande att det är KUL!
Efter undersökningen fick jag träffa min läkare Steffen som frågade om hur jag mår, om jag har familj, vad jag jobbar med och vad det innebär, om benen är svullna osv.
Jag svarade att jag mår bra, benen svullna???? neej - tror inte det (på väg därifrån så inser jag att jag visst har svullna ben - strumporna sitter åt, och ger märken det har de inte gjort förut).
Han talar om för mig att jag har svikt. Hjärtsvikt? Vad innebär det tänker jag.
Hjärtsvikt efter en hjärtmuskelinflammation troligen under vintern som har gått. Och en olycklig svit efter detta är hjärtsvikt som måste medicineras reseten av livet. En teoretisk tanke som han har är att jag också har haft en liten hjärtinfarkt och detta skall utredas.
Motionera? Maxbelastningar NEJ. Prattempo på motionen JA. (Och jag som har kört skiten ur mig på stafettvasan i vintras, och tryckt på i löpningen så mycket jag kunde senast i söndags på en orientering(inte för att det gick fort... det tryckte väl emot, mitt svaga hjärta.)
I natt förstod jag att det inte är träningsvärk i mina vader - det är blodet som inte kommer runt som det skall.
Och tidig morgon så kommer också alla känslor ikapp och funderingar.
Nu är det tidig morgon och dags för en dusch innan jobbet. Skall jobba halvtid den närmaste månaden när medicinen skall anpassas. Tydligen så kan jag bli mycket trött och yr av medicinen.
Testcyklingen då? Det blev inget - Steffen vågade INTE riskera något.